Hantverket bakom läsningen

Under medeltiden, när alla dokument skrevs för hand, lades stor vikt vid själva hantverket att skriva ned texter på ett så visuellt tilltalande sätt som möjligt. Alla har vi sett reproduktioner av gamla handskrifter där den första bokstaven i kapitlet är dekorerad, och gärna försedd med en färggrann ram. Dessa bokstäver, som kallas för anfanger, kunde i vissa fall uppta en hel sida! Vanligare var dock att de upptog ungefär 4-7 rader i höjd.

Senare under medeltiden började man i stället skära ut hela boksidor i trä, och på detta sätt kunde man trycka flera identiska skrifter. Men den riktigt stora förändringen skedde när Johannes Gensfleisch zur Laden zum Gutenberg utvecklade typerna, alltså små block med bokstäver i metall som sattes samman till ord, meningar och sidor. På detta sätt kunde man med en begränsad uppsättning typer trycka flera exemplar av samma skrift. Det var genom utvecklingen av boktryckarkonsten, som tekniken kom att kallas, som en dialekt kunde spridas, och ett gemensamt skriftspråk kunde utvecklas. Detta revolutionerade även mängden skrift som spreds i samhället och vilka som fick tillgång till skriftspråk.

Även om anfanger och andra dekorationer inte försvann i och med Gutenbergs uppfinning, så minskade hantverkets betydelse när det kom till skrivande. Idag används datorer istället för rader av typer, vilket har gjort att arbetet har blivit ännu mer fritt och tillgängligt för alla.

 

Nya medier att läsa

Dessutom har nya plattformar för läsning tillkommit, framför allt e-mail och webbsidor, men även andra elektroniska former. Frågan är om vi någonsin har läst så mycket text som vi gör idag, om än i nya former än tidigare. Därför blir det allt viktigare att skapa texter som väcker uppmärksamhet och inbjuder till läsning. En bra text är alltid en bra text, men det spelar ingen roll vad den säger om ingen läser den. För att inbjuda till läsning är saker som val av typsnitt, textstorlek, layout, användande av bilder och annat viktigt – och detta gäller vare sig det handlar om en tryckt eller en elektronisk text. Av denna anledning har grafisk formgivning och typografi, anpassade för olika medier, blivit allt viktigare. Det typsnitt som en grekisk restaurang använder fungerar inte i rubriken på ett utskick från Socialstyrelsen, för att ta ett exempel.